Varför ska kärlek vara så svårt?
Det är livets stora gåta. Kärlek. När vet man att det är rätt? Precis rätt? Att "shit det är verkligen denna person jag ska leva mitt liv med...". Jag har kännt så en gång, typ...men nu börjar jag tvivla. Är trött på att hoppas och att vänta på något som kanske faktiskt aldrig händer och som kanske vi bara inbillat oss för det brukade vara så?
Shit. Vad ska man göra med sitt liv? Det är ju perfekt nu. Vad händer i höst? Ingen som helst aning. Vill så mkt. Sååå jäkla mkt vill jag.
Än en gång...tack för att man har världens bästa vänner. Det känns bra att komma hem till Vetlanda när man har underbara människor som Elmersson, Frida och Jossan att fika med och prata strunt med och bara skratta... Elmersson min bästaste ever som jag säkerligen kommer fika med tills vi sitter på ålderdomshemmet och ser tillbaka på Whitala tiden och allt roligt vi haft. Frida den heta brud man kan prata sex ställningar om utan krussiduller och rapa i kapp med, och sen min lilla Jossan som bannemig e lika klantig som jag och som alltid är så jävla underbar bara.
Ah. Livet ÄR bra.
